.svg)
By
·
5 minute read
Från en rekordårig tillväxt inom venture capital till banbrytande innovationer inom klimataktion och digital hälsa – Sverige står i spetsen för förändring. I hjärtat av den globala innovationsarenan har Sverige inte bara omdefinierat normerna för hållbar företagsverksamhet utan har också placerat sig i framkanten av den påverkansinriktade rörelsen.
År 2021, ett år präglat av globala omvälvningar och rekordbrytande prestationer inom riskkapital, blev Sverige och Norden en lysande stjärna på den internationella startuphimlen. En massiv summa om 5,5 miljarder dollar, vilket motsvarar 26% av all startupfinansiering i regionen, samlades in för att stödja påverkansinriktade startups. En siffra som, när den placeras i en global kontext, överträffar de investeringar som gjorts i USA med över tre gånger.
Men det är inte bara statistiken som imponerar. I hjärtat av denna framgångshistoria ligger Sveriges huvudstad, Stockholm, som utmärker sig ännu mer. Från en imponerande summa på 1,3 miljarder euro år 2020 till en häpnadsväckande 3,6 miljarder euro år 2021 har Stockholm inte bara cementerat sin position som en europeisk startup-hub utan har också överskridit förväntningarna och passerat både Storbritannien och Tyskland. Som ett resultat kröntes Stockholm som hem för investeringar i påverkansinriktade startups. Men hur lyckades man nå dit?
Politiska ursprung
Påverkansinriktade startups definieras som företag som adresserar en eller två av de 17 hållbarhetsmålen från FN, som utgör kärnan i deras verksamhet. Dessa mål utgör en "gemensam blueprint" för fred, social inkludering och hållbarhet för människor och planeten. Att öppna upp och göra data tillgänglig kan skapa en hälsosam, jämlik spelplan som gynnar alla aktörer. Istället för att se påverkan som ett tillägg till företagens mål måste påverkan vara kärnan i deras verksamhet. För Invest Stockholm betyder det att "om du tar bort påverkan tar du bort affären".
I slutet av 2021 fanns det 460 påverkansinriktade startups i Sverige. 2022 lanserade Stockholm en officiell kampanj för att erkänna staden som "hem" istället för "huvudstad" för påverkan - en förändring av terminologi som kan förklara varför påverkansinriktade startups är en sådan prioritet. Informellt styrd av begreppet "folkhemmet" eller "folkets hem", svävar svensk politik i balans mellan socialism och kapitalism. Med allmänhetens rätt att få tillgång till naturen, som föreskrivs av allemansrätten, finns det också en vördnad för miljön som går före den framväxande globala erkännandet av klimatkrisen.
Denna arv förstärks av universitet och forskningsinstitutioner som Stockholm Resilience Centre, som har lagt grundläggande ekologiska teorier sedan 60-talet. Sveriges patentlagar innebär också att immateriell äganderätt ligger hos forskaren snarare än det universitet de arbetar under.
Jenny Berthling från Invest Stockholm förklarar industrins nära förhållande till offentliga myndigheter genom "hur öppnandet och tillgängligheten av data kan skapa en hälsosam, jämlik spelplan som gynnar alla aktörer".
Att vidta klimatåtgärder
Förra året engagerade sig 158 av Sveriges påverkansinriktade startups i att främja FN:s hållbarhetsmål för 'Klimataktion'. Imponerande nog överträffades detta av 119 företag inom områdena 'God hälsa och välbefinnande' samt 'Industrinnovation och infrastruktur', där 112 startups aktivt bidrog.
Tillväxten inom denna sektor har varit en magnet för talang. Ett exemplariskt fall är historien om en tidig praktikant som grundade Volta Greentech, ett företag som banar väg för att skapa djurfoder från sjögräs och därmed visar hur innovativa idéer kan blomstra. Den svenska bilindustrin, en kärnsektor för den europeiska ekonomin när det gäller sysselsättning och välstånd, står inför den nödvändiga utmaningen att omfamna klimatinnovation. Med en årlig produktion på cirka 20 miljoner fordon och en arbetsstyrka på 13-14 miljoner människor blir det tydligt att förändring är oundviklig.
Jesper Wigardt, ansvarig för företagskommunikation och offentliga frågor på Northvolt, en batteriproducent med grönt fokus, förklarar hur företaget, grundat 2017, strävar efter att ha en betydande andel på 20% av den europeiska marknaden för grön batteriproduktion år 2030. Dess huvudkontor ligger i Stockholm, och deras första av tre gigafabriker har etablerats i Skellefteå, norra Sverige. Valet av plats efter noggrann övervägelse av 1020 platser i Norden illustrerar vikten av logistik, infrastruktur, politiskt klimat och hållbar energitillgång för företag som strävar efter en positiv påverkan.
"Om vi antar att alla dessa bilar en dag kommer att vara eldrivna, insåg våra grundare snabbt att Europa skulle stå inför stora utmaningar om vi inte etablerar batteriproduktion i skala här", förklarar Wigardt.
Northvolt, som förra året säkrade imponerande finansiering på 2,75 miljarder dollar, står som ett framstående exempel på en framgångsrik påverkaninvestering. Jesper Wigardt avslutar med att understryka att talang attraherar talang, och nämner inspirerande framgångsberättelser, som en tidigare praktikant som startade Volta Greentech, ett företag som nu producerar djurfoder från sjögräs.
"Vi utvärderade allt från logistik och infrastruktur till närheten till hamnar och flygplatser, det politiska klimatet, tillgången på arbetskraft, universitet och självklart tillgång till energi", säger han. "Att tillverka dessa batterier är en process med hög energikonsumtion, och det är viktigt att överväga både kostnaden och koldioxidavtrycket. Platsen hade optimal tillgång till vind, sol och framför allt vattenkraft."
"Slutligen, talang attraherar talang", konstaterar Jesper och tillägger: "Vi ser några fantastiska avknoppningar, som en av våra första praktikanter som grundade Volta Greentech, ett företag som producerar djurfoder från sjögräs."
Var 2021 en engångshändelse för påverkan?
Sektorn för påverkan handlar inte bara om klimatteknik. Kry, med bas i Sverige och som är den största aktören inom digital sjukvård i Europa, lyckades samla in en imponerande summa på 262 miljoner euro i riskkapital förra året.
Sektorn för sjukvård är enorm och utgör den största delen av ekonomin i de flesta industrialiserade länder. Det handlar om allt från 12 till 18 procent av det totala värdet av varor och tjänster som produceras – BNP. Kalle Conneryd-Lundgrens, som är operativ chef på Kry, säger att detta är särskilt viktigt med tanke på att vår befolkning blir äldre. Han menar att om vi kan använda resurserna inom sjukvården på ett bättre sätt, kan det ha en enorm positiv påverkan på samhället. Enligt honom finns det knappast något annat område som har en liknande potential att göra skillnad.
"Det är säkert att säga att som vi har sett under de senaste åren, och med en åldrande befolkning, kommer den här siffran att öka", fortsätter han. "Om du förbättrar resursanvändningen inom hälso- och sjukvården på det sätt vi gör, blir påverkan på samhället enorm. Jag kan inte se något annat område som är mer påverkande att verka inom."
Men var det som hände under 2021, med stora investeringar inom påverkanssektorn, bara en tillfällighet? Kanske en konsekvens av den allvarliga påverkan som pandemin hade på ekonomin? För Kalle Conneryd-Lundgrens var det bara början av en lång resa.
"Under Covid stannade allt upp i många länder, och det var nödvändigt. Jag tror att detta fick många människor, inklusive investerare, att inse hur viktigt det är att vara noga med var man investerar sina pengar och fokuserar sin uppmärksamhet", säger han. Trots att finansmarknaderna är under stor press, visar de senaste världshändelserna – som Covid och energikrisen utlöst av Rysslands invasion av Ukraina – att efterfrågan på företag som vill göra gott i samhället kommer att öka ännu mer.
Blomstrande möjligheter: Norden 2023
År 2023 framstår de nordiska länderna, inklusive Sverige, som blomstrande nav för företagsamhet. Bland dessa nationer tar Sverige täten och säkrar den tredje platsen som den optimala destinationen för att starta ett nytt företag.
Sveriges lockelse ligger i sina anmärkningsvärt låga startkostnader, endast motsvarande 0,5% av Bruttonationalinkomst (BNI) per capita. Med den högsta Bruttonationalprodukten (BNP) bland de fem bästa länderna, som uppgår till $59,324 per capita, målar Sverige upp en bild av ekonomisk styrka. Tillsammans med sina relativt måttliga levnadskostnader, beräknade till $881,20 per månad exklusive hyra, representerar nationen en omfattande kundbas med disponibel inkomst, redo att stödja lokala startups.
Samtidigt lyser Danmark med den högsta månadslönen år 2023 och erbjuder en lockande möjlighet för dem som prioriterar lönsamma inkomster. Med en genomsnittslön på $5,965 leder Danmark i Europa. Landet välkomnar också blivande företagare med synnerligen låga startkostnader, endast 0,2% av BNI per capita, och säkrar andraplatsen när det gäller livskvalitet. Trots detta ligger levnadskostnaderna åt det övre hållet, cirka $1,107 per månad.
Längre norrut tar Finland titeln som världens lyckligaste land år 2023. Genom att säkra andraplatsen i rankningen över de bästa platserna att starta företag kombinerar Finland en låg företagsskattesats på 20% med generösa genomsnittslöner på $4,550. Landet utmärker sig inte bara genom sin lycka utan presterar även väl inom kategorin total livskvalitet.
Dessa nordiska länder, var och en med sina unika fördelar, lockar entreprenörer och företag att utforska de omfattande möjligheter de erbjuder i den ständigt föränderliga landskapet under 2023.